Inlärd hjälplöshet hos hundar

Inlärd hjälplöshet är ett tillstånd där individen inte tror att den kan påverka sin egen situation, vilket leder till att den ger upp och blir passiv (Maier & Seligman, 2016). Detta tillstånd utvecklas genom upprepade obehagliga situationer som individen inte kan kontrollera eller undvika. Även om hunden blir passiv och verkar ”lugn”, så betyder det inte att den är mindre rädd i situationen (Hedges, 2021, s.99). Man har liknat tillståndet och dess konsekvenser vid depression (Maier & Seligman, 1976).

Kan vanliga familjehundar drabbas av inlärd hjälplöshet, och hur fungerar det i hjärnan? Det och mycket mer kommer vi att gå igenom i denna artikel.

Hur fungerar inlärd hjälplöshet?

På 1960-talet genomförde forskare experiment där hundar utsattes för elchocker som de inte kunde undvika. När hundarna senare placerades i en ny situation med elchocker, där de faktiskt kunde undvika dem, blev de passiva och gjorde ingenting (Overmier & Seligman, 1967; Meier & Siegman 1967). Det här tillståndet kallades för inlärd hjälplöshet och man menade att det var ett inlärt beteende.

Med nyare forskning vet vi mer om hur inlärd hjälplöshet fungerar biologiskt, och samma forskare menar att den ursprungliga teorin om att det var inlärt var felaktig. Passivitet, alltså att inte agera vid obehag, är inte något som djur lär sig. Det är en naturlig och automatisk reaktion på långvarigt obehag och styrs av ett område i hjärnan som kallas bakre rafekärnan (Maier & Seligman, 2016). Den här delen av hjärnan hämmar flyktbeteendet och kan bidra till ökad ångest.

Djur lär sig att de kan kontrollera obehagliga situationer, men den passiva reaktionen på långvarigt obehag är något medfött och en benägenhet som finns i hjärnan.

Man har också undersökt de långsiktiga konsekvenserna av inlärd hjälplöshet (Maier & Seligman, 1976):

• Motivationen påverkas negativt. När hunden känner att den inte kan påverka sina omständigheter, minskar benägenheten att agera i obehagliga situationer.
• Kognitionen påverkas negativt. Försämrat lärande och en mer pessimistisk inställning.
• Emotionella konsekvenser. Detta yttrar sig i fysiologiska och psykologiska besvär, såsom magsår, dålig päls, stress och beteendestörningar som exempel.

Aversiva metoder riskerar inlärd hjälplöshet

När vi tränar och lever med våra hundar är det avgörande att förstå riskerna med att ta ifrån dem känslan av kontroll. Istället för att använda metoder som bestraffar och kontrollerar hunden som individ, bör vi sträva efter att skapa positiva associationer och förstärka önskvärda beteenden.

Att inte arbeta med belöningsbaserade metoder kan leda till flera risker:

Flooding är en metod där en ängslig eller rädd hund medvetet utsätts för ett obehagligt stimuli med maximal intensitet tills hunden slutar reagera ångestfyllt. Målet är att få hunden att vänja sig vid stimulit och minska reaktionen genom upprepade exponeringar. Men flooding riskerar att öka ångesten och det är dessutom en risk för inlärd hjälplöshet (Curtis, 2013; Herron, 2024, s.105; Feyrecilde, 2024, s.61)

Aversiva metoder med bestraffningar och tvång kan dela till inlärd hjälplöshet (Martin & Shaw, 2022, s.208; Hallgren, 2016), och att hunden slutar reagera för att den är rädd för bestraffning (Hedges, 2021, s.35-36).

Rädsla och stress. Om ett djur upplever negativa eller traumatiska situationer (som grov hantering eller att tas bort från sin ägare) under veterinärbesök, kan det utveckla en rädsla för veterinärvård i allmänhet. När djuret sedan känner att det inte kan undkomma dessa stressiga situationer (till exempel om det är kvar i en stressande miljö utan möjlighet att påverka sin situation) kan det börja visa passivt beteende, vilket kan leda till inlärd hjälplöshet (Martin & Shaw, 2022, kap 8; Feyrecilde, 2024, s.2,32).

Aversiva träningsmetoder kan långsiktigt resultera i inlärd hjälplöshet.

Hur kan man hjälpa en hund med inlärd hjälplöshet?

Inlärd hjälplöshet kan brytas genom att djuren lär sig att de har kontroll över situationen, vilket aktiverar ett annat område i hjärnan, den mediala prefrontala cortexen (Maier & Seligman, 2016). Denna del av hjärnan hjälper till att upptäcka när djuret har kontroll och stänger då automatiskt av den passiva reaktionen. Det kan man till exempel göra genom övningar som stärker hundens självförtroende i kombination med positiv förstärkning:

• Frivillig hantering
• Dagliga rutiner som hunden har kontroll över
• Roliga uppgifter i en trygg miljö
• Stärka relationen på hundens villkor
• Leka och ha kul
• Övningar för att stärka självförtroendet
• Använd enbart positiv förstärkning
• Belöna och uppmuntra när hunden tar egna initiativ
• Minska kraven och gör det lätt för hunden att lyckas

Hjälp hunden med inlärd hjälplöshet genom att jobba med positiv förstärkning, glädje och trygghet.

Referenser

Curtis, T. M. (2013). The root of all evil: Canine and feline anxiety. College of Veterinary Medicine, University of Florida.

Feyrecilde, M. (2024). Cooperative veterinary care (2nd ed.). Wiley-Blackwell.

Hallgren, A. (2016). Varför är jag så kritisk mot hundexperter i tv? Anders Hallgren. https://andershallgren.se/2016/03/05/2016_march_varfor-ar-jag-sa-kritisk-mot-hundexperter-i-tv/

Hedges, S. (2021). Practical canine behaviour: For veterinary nurses and technicians (2nd ed.). CABI Publishing.

Herron, M. E. (2024). Introduction to animal behavior and veterinary behavioral medicine. Wiley-Blackwell.

Maier, S. F., & Seligman, M. E. P. (1976). Learned helplessness: Theory and evidence. Journal of Experimental Psychology: General, 105(3), 3–46.

Maier, S. F., & Seligman, M. E. P. (1967). Failure to escape traumatic shock. Journal of Experimental Psychology, 74(1), 1–9.

Maier, S. F., & Seligman, M. E. P. (2016). Learned helplessness at fifty: Insights from neuroscience. Psychological Review, 123(4), 349–367.

Overmier, J. B., & Seligman, M. E. P. (1967). Effects of inescapable shock upon subsequent escape and avoidance learning. Journal of Comparative and Physiological Psychology, 63, 28–33.