Bozita är ett välkänt svenskt varumärke från Vårgårda som ofta marknadsför sina produkter med stark betoning på svenskt ursprung och naturliga ingredienser. Deras förpackningar talar ibland om enskilda och utvalda proteinkällor: gärna något vilt och nordiskt som älg eller ren. Men vad säger egentligen innehållsförteckningen? När vi börjar läsa på baksidan blir det snabbt tydligt: det är stor skillnad mellan vad som lyfts fram i marknadsföringen och vad som faktiskt dominerar innehållet.
Purely Grain Free Älg = 4% älg
Bozita Dog Adult Purely Grain Free Älg säljs med ”älg” som huvudsakligt försäljningsargument. På framsidan visas en stor bild på en älg och texten ”wild forest elk”. Men tittar man på innehållet ser man att den bara innehåller 4% färsklagad älg. Den största proteinkällan är i själva verket kyckling som står för hela 33% av innehållet.
Det här väcker frågan: hur rättvisande är det att kalla fodret ”Älg”? För de flesta konsumenter signalerar produktnamnet att älg är den huvudsakliga eller åtminstone en betydande ingrediens, men det är snarare en smaksättare än ett proteinfokus. Att använda ord som purely får det också att låta som ett rent älgfoder.
Skärmbild från Bozitas hemsida:
Robur Sensitive Grain Free Reindeer = 8% ren
Även Bozita Robur Sensitive Grain Free Reindeer följer ett liknande mönster. Här är det ”ren” som lyfts fram medan kyckling är den huvudsakliga proteinkällan. Kycklingen står för 29% av innehållet och renen endast 8%.
Precis som i det tidigare exemplet riskerar marknadsföringen att vilseleda konsumenten. Foder med namn som ”Reindeer” ger en stark association till en viss typ av protein, kanske till och med ett alternativ för hundar som inte tål kyckling. Men i praktiken är kyckling fortfarande basen och den största proteinkällan.
Skärmbild från Bozitas hemsida:
Exempel på tydlig marknadsföring
Det ska också sägas att Bozita har foder i deras sortiment som är betydligt mer transparenta i sitt namn. Ett exempel är Bozita Dog Adult Purely Grain Free Single Protein Lamm, där lamm är den enda animaliska proteinkällan, vilket också tydligt framgår i produktnamnet. Ett annat exempel är Bozita Robur Sensitive Single Protein Salmon, där lax är den enda animaliska proteinkällan.
Den här typen av ärlighet och tydlighet i produktkommunikationen skapar trygghet hos konsumenten och gör det möjligt att göra välgrundade val. Det väcker därför frågan: om Bozita redan har foder där namn och innehåll faktiskt speglar varandra, varför kan inte samma princip gälla alla produkter i sortimentet?
Vad är egentligen vilseledande?
Enligt Jordbruksverket får märkning och information om djurfoder inte vara vilseledande, inte bara på förpackningen utan även i marknadsföringen och på webbsidor. Det gäller allt från sammansättning till mängd och användningsområde. Även om Bozitas foder med älg eller ren innehåller dessa ingredienser i små mängder och därmed tekniskt sett följer regelverket, kan det ändå ifrågasättas om det inte är vilseledande. När produktnamnet och försäljningsargumenten på hemsidan framhäver en ingrediens som bara utgör några procent skapas lätt ett intryck som inte speglar verkligheten.
Jordbruksverket bedömer att Bozita följer regelverket och att konsumenten har ansvaret att titta på innehållet:
”Frågan som du ställer har vi tidigare ställts inför och den bedömning som råder idag är att om man anger procentsatserna i innehållsförteckningen så är det tillåtet att döpa fodret som i dina exempel. Jag förstår att det kan verka vilseledande men samtidigt har fodertillverkaren angett korrekta uppgifter på baksidan och man måste som konsument kunna titta även där.”
Tyvärr är Bozitas exempel inget undantag utan denna marknadsföringsstrategi kan ses hos flera producenter i foderindustrin och för olika typer av foder.
